Genus: betydelse, skillnaden mot kön och genusforskning i Sverige

Genus avser de samhälleliga idéer, regler och beteenden som definierar vad som uppfattas som manligt respektive kvinnligt. Begreppet används för att skilja mellan det biologiska könet och det som formas av samhället. I svensk forskning fick termen sin moderna innebörd på 1980-talet, särskilt genom historikern Yvonne Hirdmans arbete.

Vad betyder genus?

Begreppet förklarar hur manlighet och kvinnlighet ”görs” i samhället. År 1988 föreslog Yvonne Hirdman att ordet skulle få namnge den allt mer komplexa kunskapen kring manligt och kvinnligt. Hon såg det som en utveckling från könsroll till socialt kön och sedan till genus. Enligt henne är genus föränderliga tankebilder om män och kvinnor som ger upphov till både idéer och praktiker.

I dag används genus inom flera discipliner, bland annat historia, sociologi, medicin och teknik. Det tillämpas också i jämställdhetsarbete, exempelvis när en organisation undersöker hur könsspecifika normer påverkar fördelningen av arbetsuppgifter. Förhållandet mellan genus och jämställdhet beskrivs i texten om jämställdhet.

Genus och kön: vad är skillnaden?

Kön hänvisar vanligtvis till biologiska egenskaper, medan genus avser de egenskaper och krav som samhället kopplar till könen. Enligt Stanford Encyclopedia of Philosophy började psykologen Robert Stoller år 1968 använda engelskans sex för biologiska drag och gender för graden av manlighet eller kvinnlighet. Denna åtskillnad blev sedan central inom feministisk teori.

Tanken har äldre rötter. Simone de Beauvoir skrev 1949 att man inte föds till kvinna utan blir det. Hon menade att social diskriminering ger så djupa effekter att de ser ut att vara orsakade av naturen. Filosofen Judith Butler ifrågasatte i boken Gender Trouble från 1990 själva uppdelningen mellan kön och genus. Butler beskriver genus som performativt, det vill säga något som skapas genom upprepade handlingar snarare än en fast kärna.

I svensk politik bygger jämställdhetsarbete vanligtvis på de två juridiska könen. Samtidigt påpekar Jämställdhetsmyndigheten att vissa personer inte identifierar sig inom den traditionella tvåkönsramen.

Hirdmans genussystem

Den mest inflytelserika svenska genusteoretiska modellen formulerades av Yvonne Hirdman. Genusforskaren Cecilia Åsberg beskriver i en artikel i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1998 hur Hirdman tillsammans med Anita Dahlberg 1984 införde begreppet genus i en ny betydelse under en doktorandkurs i Stockholm. Den bredare offentliga introduktionen skedde 1988 genom artikeln Genussystemet, reflexioner kring kvinnors sociala underordning.

Enligt Hirdmans analys bygger genussystemet på två centrala principer. Den första är separationen mellan manligt och kvinnligt, där blandning undviks. Den andra är den manliga normens överordning, där det manliga placeras högre än det kvinnliga i en hierarkisk struktur. Genuskontraktet specificerar praktiska regler för vad män och kvinnor får, bör och förväntas göra.

Teorin delade forskarvärlden. Åsberg visar att kritiker redan 1987 ifrågasatte hur användbart genusbegreppet var. Historikern Gro Hagemann uttryckte senare oro för att Hirdmans helhetsteori blev alltför deterministisk. Antropologen Britt-Marie Thurén framhöll 1996 att genus är ett användbart verktyg för att undersöka maktrelationer mellan kvinnor och män utan att anta något i förväg.

Genusforskning i Sverige

Forskning om jämställdhetens sakfrågor växte fram i Sverige under 1960- och 70-talen, enligt en text som Nationella sekretariatet för genusforskning tagit fram åt Jämställdhetsmyndigheten. Politiker som drev jämställdhetsfrågor efterfrågade kunskap om kvinnors och mäns villkor. Under 1990-talet skedde ett skifte mot ett mer poststrukturalistiskt perspektiv och vissa forskare började granska själva jämställdhetspolitiken kritiskt.

Namnet på forskningsområdet förändrades successivt. Åsberg noterar att kvinnoforskningen i slutet av 1990-talet integrerades i det större området genusforskning. Nationella sekretariatet för genusforskning etablerades 1998 och är beläget vid Göteborgs universitet. Där utförs bland annat studier om könsrelaterat våld, arbetslivets strukturer samt levnadsförhållanden för hbtqi-personer.

Genus i debatten

Diskussionen kring begreppet är livlig och mångfacetterad. Forskare granskar bland annat hur stora delar av skillnaderna mellan könen som vi ser i samhället beror på sociala faktorer och om det ens går att dra en tydlig gräns mellan biologiskt kön och socialt skapat genus. I offentligheten finns både förespråkare som betonar genusperspektivets värde som analysverktyg och kritiker som anser att det är ideologiskt färgat. Redaktionen presenterar båda synsätten objektivt utan att uttala sig för någotdera.

Översikten begrepp och teorier förklarar även andra centrala begrepp kopplade till genus, exempelvis intersektionalitet och jämställdhetsintegrering. Redaktionens text om feminism behandlar dess olika strömningar och utveckling.

Vanliga frågor om genus