En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: delmål 4

Det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet är jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Enligt Jämställdhetsmyndigheten har utvecklingen stagnerat och backar på flera områden. Delmålet är också det som har fått minst politiska åtgärder.

Här beskrivs delmålet som ett politiskt mål. Förklaringen av begreppet obetalt arbete samt resultat från tidsanvändningsundersökningarna finns i texten om det obetalda arbetet.

Vad delmålet omfattar

Lydelsen har i stort sett varit densamma sedan riksdagen antog målen 2006. I propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv skrevs den med ”skall” och delmålet beskrevs då som en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Regeringen preciserade innehållet i skrivelsen Makt, mål och myndighet 2016.

Enligt denna skrivelse gäller målet inte endast hur arbetet fördelas mellan två personer i ett hushåll. Det syftar till en balans i hur obetalt arbete fördelas mellan kvinnor och män i hela samhället. Det inkluderar både hushållsarbete och underhållsarbete i hemmet samt omsorg om barn, äldre och andra närstående. Det omfattar både den som ger omsorg och den som får den.

Jämställdhetsmyndigheten understryker att jämn fördelning inte innebär att varje enskild uppgift måste utföras lika ofta av båda könen. Viktigt är att den totala mängden arbete är jämnt fördelad, så att både kvinnor och män kan kombinera lönearbete med familjeliv och relationer. Detta delmål är därför nära kopplat till ekonomisk jämställdhet.

Läget enligt uppföljningen

Den senaste nationella undersökningen av tidsanvändning är SCB:s undersökning En fråga om tid från 2021. Kvinnor spenderar mer tid på matlagning, städning, diskning och tvätt, medan män lägger mer tid på underhållsarbete. När det gäller tillsyn och omsorg om egna barn använder kvinnor nästan dubbelt så mycket tid som män.

Mäns andel av föräldrapenningen minskade med 0,2 procentenheter mellan 2024 och 2025 och andelen av vab med 0,6 procentenheter. Bland föräldrar till barn födda 2022 delade en femtedel jämställt, vilket betyder att båda tog ut minst 40 procent av dagarna. Andelen minskade något jämfört med föräldrar till barn födda 2021. Uppgifterna kommer från Jämställdhetsmyndighetens resultatrapport från april 2026, som bygger på Försäkringskassans statistik.

En motsatt utveckling pågår. Mellan 1990/91 och 2021 fördubblades i stort sett mäns matlagningstid i förhållande till kvinnornas, från 41 till 81 procent av deras tid. Jämställdhetsmyndigheten anser att undervisningen i hem- och konsumentkunskap i skolan troligen har spelat en roll, men understryker att ett direkt orsakssamband inte går att bevisa. Tiden för omsorg om egna barn och för städning har däremot ändrats i långsammare takt.

Vad regeringen gör

Regeringen strävar efter att både kvinnor och män ska kunna dela det obetalda arbetet samt föräldraledigheten lika. Försäkringskassan har återkommande ansvar att informera föräldrar om reglerna för föräldraförsäkringen och om vilka långsiktiga konsekvenser olika fördelningar av ledigheten kan få. För närvarande är 90 föräldradagar reserverade för varje förälder.

Sedan en reform 2024 kan varje förälder överlåta 45 dagar med föräldrapenning till en annan försäkrad person. En ensam vårdnadshavare kan överlåta 90 dagar. Ungefär en procent av dagarna har överlåtits. Mottagarna är till 83 procent kvinnor och den vanligaste mottagaren är barnets mormor.

Inom ramen för föräldraskapsstödet ska samtliga pappor och icke-födande föräldrar erbjudas ett eget samtal på barnhälsovården när barnet är mellan tre och fem månader gammalt. Andelen föräldrar som fått detta samtal steg från ungefär 7 procent år 2019 till cirka 34 procent år 2023. En nationell anhörigstrategi lanserades 2022 för personer som vårdar närstående. Regeringen föreslog år 2025 att socialnämnderna ska erbjuda information, vägledning och en stödkontakt till den som ger omsorg eller stöd till en närstående.

Lägst prioriterat av delmålen

Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att delmålet har prioriterats lägre än de övriga jämställdhetspolitiska delmålen. Inga särskilda jämställdhetsåtgärder riktas mot det och det är också det delmål som minst antal myndigheter inom programmet för jämställdhetsintegrering i myndigheter uppger att deras arbete ska bidra till. Kvinnor ger också mer omfattande anhörigomsorg, särskilt bland personer över 65 år. De som ger mest omsorg har också sämre hälsa. Kopplingen till hälsa beskrivs i texten om jämställd hälsa.

Förslag från myndighet och utredning

För att kunna följa upp detta delmål föreslår Jämställdhetsmyndigheten en ny tidsanvändningsundersökning som genomförs oftare än vart tionde år och som möjliggör jämförelser med tidigare svenska studier. Myndigheten rekommenderar också att regeringen överväger att höja ersättningen i föräldraförsäkringen, införa en ny jämställdhetsbonus och ersätta dagar på lägstanivå med dagar på sjukpenningnivå. För anhöriga föreslår den ett ekonomiskt stöd vid stora omsorgsbehov samt en nationell informationskampanj om jämställt ansvar.

Betänkandet SOU 2026:41, som publicerades i juni 2026, föreslår en översyn av reglerna för föräldraledighet och föräldraförsäkring. Utredningen vill även undersöka möjligheten till en jämställd anhörigomsorg som säkrar omsorgsgivarens inkomst, karriär, hälsa och pension. Många tycks ställa sig bakom målet. I Jämställdhetsundersökningen 2025 instämde 94 procent av kvinnorna och 84 procent av männen i att män bör ta större ansvar för familj och hushållsarbete än i dag.

Vanliga frågor om delmålet om obetalt hem- och omsorgsarbete