Jämställd hälsa: delmål 5 om hälsa, vård och omsorg

Jämställd hälsa är det femte jämställdhetspolitiska delmålet. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Enligt Jämställdhetsmyndigheten utvecklas delmålet ojämnt. Kvinnors sjukskrivningar fortsätter att öka, medan män i betydligt högre grad dör i suicid.

Vad delmålet omfattar

Hälsa infördes som eget delmål i samband med att regeringen överlämnade skrivelsen Makt, mål och myndighet till riksdagen i november 2016. Regeringen ansåg att vissa hälsofrågor redan ingick i andra delmål, såsom ohälsa relaterad till arbetslivet eller våld. Samtidigt saknades tydliga inslag om jämställdhet inom folkhälsopolitiken, hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen. Förlossningsvården identifierades specifikt som ett område som krävde särskild uppmärksamhet.

Enligt skrivelsen gäller delmålet fysisk, psykisk, sexuell eller reproduktiv hälsa. Det innefattar både förebyggande folkhälsoarbete och stöd till enskilda via socialtjänsten, stöd till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård. När det gäller omsorg fokuserar målet på offentligt finansierad verksamhet. Den obetalda omsorgen omfattas i stället av delmålet om det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Jämställdhetsutredningen hade föreslagit benämningen jämställd hälsa, vård och omsorg. Regeringen valde en kortare formulering och knöt målet till hälsans bestämningsfaktorer inom folkhälsopolitiken. Detta delmål är ett av de sju som konkretiserar det övergripande målet för jämställdhetspolitiken.

Hur kvinnors och mäns hälsa skiljer sig åt

Sveriges befolkning upplever generellt god hälsa. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste undersökning bedömde 64 procent av kvinnorna och 69 procent av männen sin hälsa som bra eller mycket bra. Skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper är större än skillnaderna mellan könen. Kvinnor med förgymnasial eller gymnasial utbildning bedömer sin hälsa som sämst, medan män med eftergymnasial utbildning bedömer den som bäst.

Sjukskrivningarna ökar mest bland kvinnor. Enligt Jämställdhetsmyndighetens resultatrapport från april 2026 har kvinnors sjukpenningtal ökat från 14,5 till 16,7 sedan 2021 och mäns från 7,9 till 8,9. Kvinnors sjukpenningtal är därmed nästan dubbelt så högt som mäns. Psykiska diagnoser står för en stor del av kvinnors sjukdomsbörda, medan män har en betydligt högre sjukdomsbörda av beroendesjukdomar.

Medellivslängden ökar generellt, men skillnaderna mellan könen minskar långsamt. Utvecklingen är dock inte jämn. För kvinnor med förgymnasial utbildning har medellivslängden inte förändrats nämnvärt sedan 1992, medan den har stigit med 3,6 år för män med samma utbildningsnivå och med 5,8 år för män med eftergymnasial utbildning.

Skillnader i vården

Enligt Jämställdhetsmyndighetens lägesbild för delmål 5 använder kvinnor 20 procent mer hälso- och sjukvård än män. När reproduktiv och könsspecifik vård exkluderas sjunker skillnaden till åtta procent. Myndigheten påpekar att en genusbias finns, där vissa psykiatriska diagnoser ställs för sällan hos flickor och kvinnor och andra för sällan hos pojkar och män. Diagnoserna adhd och autism har blivit mycket vanligare bland flickor och unga kvinnor, men de diagnostiseras fortfarande betydligt senare än hos pojkar.

Regeringens satsningar

Den största insatsen inom delmålet är investeringen i kvinnors hälsa och förlossningsvård. Under 2025 beviljades cirka 1,6 miljarder kronor till jämställd vård, kvinnors hälsa samt förlossningsvård, varav 150 miljoner kronor riktades specifikt till regioner med stor landsbygdsbefolkning. Överenskommelsen med Sveriges Kommuner och Regioner för 2025 omfattar nio fokusområden, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa, vård vid sexuellt våld och könsstympning.

Jämställdhetsmyndigheten ser flera positiva resultat. Stödet vid förlossningsrädsla ökade från 8,9 procent 2018 till 14 procent 2024 och fler kvinnor vet vart de ska vända sig om de mår dåligt efter förlossningen. Antalet fall av livmoderhalscancer bland kvinnor under 40 år har mer än halverats sedan 2015. Stödet vid amning varierar mellan 49 och 75 procent mellan regionerna.

Från och med juli 2025 gäller en ny socialtjänstlag där jämställdhet uttryckligen ingår i portalparagrafen. Kommunerna måste därför följa upp och åtgärda obefogade skillnader i stöd mellan kvinnor och män. Myndigheten konstaterar att skillnaderna i insatser enligt LSS växer och att deras orsaker kräver djupare analys.

Utvecklingsområden enligt Jämställdhetsmyndigheten

Psykisk ohälsa fortsätter att belasta kvinnor kraftigt. Myndigheten kopplar detta till förhållanden i andra delmål, exempelvis större ansvar för familj och närstående, sämre arbetsvillkor i yrken med många kvinnor samt högre risk för våld i nära relationer och sexuella trakasserier. Sambandet mellan våld och ohälsa beskrivs i texten om delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Behovet av vård i mödravården växer. Totalt 78 procent av gravida kvinnor har minst en riskfaktor, t.ex. högre ålder eller obesitas. Myndigheten efterfrågar långsiktig finansiering och utökad rätt till sjukpenning för nyblivna mödrar med förlossningsskador. Den efterlyser också förbättrad diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos män.

Vanliga frågor om jämställd hälsa