Mål för jämställdhetspolitiken: det övergripande målet och de sju delmålen

Enligt regeringen är det övergripande målet för jämställdhetspolitiken att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta övergripande mål omfattar både beslutsfattande på samhällsnivå och vardagliga förhållanden för varje enskild person. I dag finns sju delmål som stödjer detta syfte. Fyra av dem fastställdes år 2006, två lades till genom en regeringsskrivelse år 2016 och det sjunde, som rör hedersrelaterat våld och förtryck, infördes hösten 2025 i budgetpropositionen för 2026.

Det övergripande målet

Sedan 2006 har det övergripande målet haft samma korta lydelse: kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det gäller både de sammanhang där beslut tas och resurser fördelas och livet för varje enskild person. Jämställdhetsmyndigheten uppger att målet fick ett brett politiskt stöd när det antogs.

Innan 2006 användes ett tidigare mål från år 1994, som uttryckte att kvinnor och män skulle ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Regeringen förklarade bytet i propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv och ville samtidigt strukturera målen tydligare genom att införa delmål och indikatorer.

De sju delmålen i regeringens lydelse

Varje delmål har två delar: en kort rubrik och en förklarande text som anger vad som ska uppnås. Texten nedan är hämtad från regeringens sida om målen för jämställdhet. För vart och ett av delmålen 1 till 6 finns en separat genomgång på webbplatsen.

I dagligt språkbruk används ofta förkortade benämningar. Delmål 6 kallas fortfarande ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra”, vilket också är rubriken på Jämställdhetsmyndighetens webbplats. Den fullständiga formuleringen ovan fastställdes av regeringen vid förtydligandet av det sjätte delmålet år 2025.

Så har målen vuxit fram

Uppdelningen i ett huvudmål med underliggande delmål fanns redan före de nuvarande målen. År 1994 hade politiken sex delmål, som bland annat handlade om makt och ekonomiskt oberoende. Inför 2006 ville utredningen ha färre delmål med bredare innehåll. Det mötte kritik från en del remissinstanser. Folkhälsoinstitutet menade till exempel att viktiga jämställdhetsaspekter gick förlorade när tre äldre delmål blev ett.

I 2006 års formulering användes ”skall” och delmålet om ekonomisk jämställdhet tog upp såväl utbildning som betalt arbete. I skrivelsen Makt, mål och myndighet från november 2016 skrev regeringen att utbildningsfrågorna hade hamnat i skymundan. Därför fick de ett eget delmål. Med hälsomålet ville regeringen ge plats åt folkhälsa, hälso- och sjukvård och äldreomsorg, som de dåvarande delmålen inte omfattade. Skrivelsen förebådade också en ny jämställdhetsmyndighet och en tioårig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, som skulle gälla från 1 januari 2017.

Ändringen 2025: ett sjunde delmål

Det nya delmålet presenterades av regeringen i ett pressmeddelande den 25 september 2025. Enligt regeringens uttalande skulle detta öka synligheten för frågan och stärka kunskapsunderlaget. Hedersrelaterat våld och förtryck präglas ofta av kollektiva former och kan därför skilja sig från andra våldsformer. Samtidigt togs den nuvarande, utökade formuleringen av det sjätte delmålet fram, som omfattar våld i nära relationer, prostitution och människohandel.

Efter ändringen kom två nya styrdokument. Strategin mot mäns våld mot kvinnor ska ersättas av en ny tioårig nationell strategi från 2026. För åren 2026 till 2028 tas en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck fram.

Hur delmålen hänger ihop

Delmålen anger ett önskat tillstånd som ska uppnås, inte konkreta åtgärder. Regeringen påpekade 2016 att denna form gör målen långsiktiga och oberoende av regeringsskiften. Jämställdhetsmyndigheten betonar att delmålen är odelbara och påverkar varandra. Till exempel påverkar hur det obetalda arbetet fördelas kvinnors betalda arbetstid, vilket i sin tur påverkar ekonomisk jämställdhet.

Jämställdhetsmålen uppnås inte bara genom åtgärder som direkt riktas mot jämställdhet. Regeringens centrala verktyg är jämställdhetsintegrering, vilket innebär att alla politikområden som påverkar människors levnadsvillkor ska utformas med ett jämställdhetsperspektiv. Exempelvis har skattepolitiken, arbetsmarknadspolitiken och näringspolitiken stor betydelse för delmålet om ekonomisk jämställdhet.

Hur målen följs upp

Varje delmål följs upp med hjälp av indikatorer i budgetpropositionen. Jämställdhetsmyndigheten, som startade 1 januari 2018, har i uppdrag att årligen redovisa och analysera resultaten av åtgärder som myndigheter och andra aktörer vidtagit. Den senaste resultatrapporten från april 2026 heter Ojämn styrning ger ojämna resultat.

Rapporten avslöjar en mycket ojämn fördelning av resurserna. Endast ungefär 0,05 procent av hela statsbudgeten går till anslag som direkt syftar till jämställdhet. Av de särskilda medlen för jämställdhet och stöd till kvinnors organisering används cirka 80 procent för delmålen om mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld. Nio procent av dessa medel riktas mot delmålet om makt och inflytande. För delmålet om det obetalda hem- och omsorgsarbetet finns inga särskilda medel avsatta inom utgiftsområde 13.

2024 års jämställdhetsutredning

En särskild utredare fick i november 2024 regeringens uppdrag att följa upp delmål 1 till 5 under åren 2017 till 2023 och lämna förslag på en effektivare styrning. Utredaren överlämnade betänkandet SOU 2026:41 Jämställdhet i en föränderlig tid den 17 juni 2026. I september 2026 gick det ut på remiss. Utredningen föreslår bland annat att jämställdhetsarbetet i myndigheter och lärosäten ska styras permanent, att vissa kvinnodominerade yrken ska få en riktad lönesatsning och att föräldraförsäkringen ska ses över. Den lade också fram indikatorer och ett ramverk för uppföljningen av de fem delmålen.

Vanliga frågor om de jämställdhetspolitiska målen