Gender budgeting

Gender budgeting, eller genusmedveten budgetering, är en metod för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i budgetprocessen på alla nivåer av offentlig förvaltning. Denna analysmodell syftar till att identifiera och bedöma budgetens olika effekter på kvinnor och män, med målet att främja jämställdhet och förhindra att befintliga könsskillnader förstärks genom offentliga utgifter och inkomster. Genom att tillämpa gender budgeting blir det möjligt att utforma och genomföra budgetar som aktivt bidrar till att minska könsspecifika ojämlikheter och främja en mer jämställd utveckling.

Bakgrund och internationellt åtagande

Gender budgeting som koncept har fått internationell uppmärksamhet och erkännande, inte minst genom FN:s Kvinnokommission år 1995, där Sverige och andra medlemsstater förpliktade sig att införa ett jämställdhetsperspektiv i sina offentliga budgetar. Denna åtagande understryker vikten av att budgetar inte bara ska vara neutrala instrument för ekonomisk styrning utan också verktyg för social förändring och jämställdhetsfrämjande.

Metoder för gender budgeting

Gender budgeting innebär inte att skapa separata budgetar för kvinnor och män utan att analysera och anpassa den befintliga budgetprocessen så att den tar hänsyn till genusaspekter.

Detta kan innefatta:

• Genusanalys av budgetförslag: Att bedöma hur olika utgiftsområden och skattepolitiska beslut påverkar kvinnor och män, flickor och pojkar på olika sätt.
• Fördelningsanalyser: Att utvärdera hur resurser fördelas mellan kvinnor och män och identifiera eventuella snedvridningar eller ojämlikheter.
• Uppföljning och utvärdering: Att kontinuerligt övervaka och utvärdera budgetens genomförande och effekter ur ett genusperspektiv för att säkerställa att jämställdhetsmålen uppnås.

Tillämpning i Sverige

Sverige är ett av de länder som aktivt arbetar med gender budgeting för att främja jämställdhet genom sitt budgetarbete. Sveriges Kvinnolobby spelar en viktig roll i detta arbete genom att årligen granska regeringens budget från ett genusperspektiv. Denna granskning bidrar till att uppmärksamma hur budgetbeslut påverkar jämställdheten i samhället och ger rekommendationer för hur budgetprocessen kan förbättras för att bättre reflektera jämställdhetsmålen.

Utmaningar och framsteg

Trots framsteg inom gender budgeting står Sverige och andra länder inför utmaningar när det gäller att fullt ut integrera ett genusperspektiv i budgetprocessen. Detta inkluderar behovet av bättre datainsamling och analysmetoder för att tydligare kunna identifiera budgetens genusrelaterade effekter, samt behovet av ökad medvetenhet och kompetens inom genusområdet bland de som är involverade i budgetarbete.

Avslutande tankar

Genom att tillämpa gender budgeting tar man ett viktigt steg mot att uppnå jämställdhet på alla samhällsnivåer. Denna metod erkänner att ekonomiska beslut och politik har olika konsekvenser för kvinnor och män och strävar efter att korrigera dessa skillnader genom medvetna och målinriktade budgetåtgärder. Att fortsätta utveckla och förbättra praktiken kring gender budgeting är avgörande för att säkerställa att offentliga medel bidrar till ett mer jämställt samhälle.