Jämställdhetsintegrering: strategin bakom svensk jämställdhetspolitik

Sverige använder jämställdhetsintegrering som sin strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att beslutsfattande på alla nivåer och i varje del av processen ska genomföras med ett jämställdhetsperspektiv. De personer som vanligtvis fattar beslut har ansvaret för detta arbete, inte särskilda projekt utanför den ordinarie verksamheten.

Vad betyder begreppet jämställdhetsintegrering?

Uttrycket är en svensk översättning av det engelska begreppet gender mainstreaming. Jämställdhetsmyndigheten definierar det som en politisk strategi för att bygga ett jämställt samhälle. Idén är att jämställdhet främjas just där vanliga beslut tas, resurser fördelas och samhällsnormer formas. Därför ska frågan ingå i det dagliga arbetet och skötas av befintlig personal.

Konkret betyder det att förslag systematiskt analyseras utifrån hur de påverkar kvinnor och män, flickor och pojkar. Perspektivet ska finnas med från förslag till genomförande och utvärdering. Strategin är ett medel och inte ett mål i sig. Målen har riksdagen beslutat om och de beskrivs i texten om målen för jämställdhetspolitiken.

Strategin sedan 1994

Sverige införde strategin 1994 genom regeringens proposition 1993/94:147 om jämställdhetspolitiken. Riksdagens betänkande 1993/94:AU17 återger regeringens ståndpunkt att jämställdhetsarbete måste bedrivas inom varje enskilt politikområde. Arbetsmarknadsutskottet underströk samma princip.

Innan 1994 behandlades jämställdhet främst som en rättighetsfråga i lagstiftningen. Formella hinder hade avlägsnats, bland annat genom införandet av särbeskattning av makar. Enligt Jämställdhetsmyndigheten visade dock en könsuppdelad arbetsmarknad, stora skillnader i lön och kvinnors låga andel i politiken att lagändringar inte var tillräckliga. Strategin utvecklades som ett svar på denna insikt.

De mål som strategin ska bidra till

Det centrala målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Under detta mål finns i dag sju delmål enligt regeringens sida om målen, som uppdaterades i oktober 2025. Det sjunde delmålet om hedersrelaterat våld och förtryck infördes i budgetpropositionen för 2026, samtidigt som det sjätte delmålet fick en ny formulering.

JiM: jämställdhetsintegrering i myndigheter

Regeringens största insats för strategin inom staten var utvecklingsprogrammet JiM. Enligt regeringens översikt fick 18 pilotmyndigheter år 2013 i uppdrag att utarbeta en plan för jämställdhetsintegrering med hjälp av Göteborgs universitet. Genomförandet av dessa planer skulle ske redan året efter. År 2015 utökades programmet med 23 nya myndigheter till totalt 41 och förlängdes till 2018. Under 2016 ingick 59 myndigheter samt Folkbildningsrådet i verksamheten.

En ny programperiod löpte från 2020 till 2025 och inkluderade 54 myndigheter samt en organisation. Sedan 2018 har Jämställdhetsmyndigheten stött myndigheterna tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen, Statskontoret och SCB. Regeringskansliet hade ett eget uppdrag att jämställdhetsintegrera sitt arbete mellan 2016 och 2020.

Universitet och högskolor fick ett motsvarande program kallat JiHU. Från 2016 har samtliga statliga lärosäten samt Chalmers och Jönköping University haft i uppdrag att integrera jämställdhet i sin verksamhet. Från 2018 krävs även att de redovisar hur jämställdhet beaktas vid fördelning av forskningsmedel. Programperioden 2023 till 2025 omfattade 33 lärosäten.

Båda programmen avslutades år 2025. I april 2026 presenterade Jämställdhetsmyndigheten sin slutliga redovisning. Myndigheten konstaterade att programmen stärkt förmågan att integrera jämställdhet och att arbetet alltmer blivit en del av den vanliga styrningen, men att effekterna skiljer sig åt och att hållbar förändring fortfarande är svår att uppnå.

Hur myndigheter arbetar med strategin

Jämställdhetsmyndighetens vägledning delar in arbetet i fem steg. Det första steget gäller förutsättningarna, det andra planering utifrån verksamhetens egna jämställdhetsproblem och det tredje uppföljning och utvärdering. Det fjärde steget gäller hur resultat mäts mot de jämställdhetspolitiska delmålen och det femte hur arbetet redovisas i årsredovisning och budgetunderlag. Till vägledningen hör ett verktyg för självskattning.

En central utgångspunkt för analys är könsuppdelad statistik. Enligt 14 § i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken ska individbaserad officiell statistik delas upp efter kön såvida inte särskilda skäl talar emot det. Med hjälp av sådan statistik kan man undersöka hur stöd, tjänster och bemötande fördelas mellan kvinnor och män.

Ett vanligt tillvägagångssätt är att kartlägga vilka grupper som använder en verksamhet, undersöka orsakerna till eventuella skillnader och sedan justera rutiner. Enligt regeringens beskrivning av JiHU har lärosätena bland annat arbetat för att fördela forskningsmedel jämnt och för att minska könsbundna val av studier.

Kommuner och regioner

Strategin riktar sig inte endast till statliga aktörer. Jämställdhetsmyndigheten samarbetar med länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Regioner för att stärka jämställdhetsarbetet på regional och lokal nivå. Kommuner och regioner levererar många vardagstjänster som påverkar invånarnas liv, bland annat skola, omsorg, vård och kollektivtrafik. Förklaringar till begreppen finns i texterna om jämställdhet och om kvalitativ och kvantitativ jämställdhet.

Vanliga frågor om jämställdhetsintegrering