Lönegapet visar den procentuella skillnaden mellan kvinnors och mäns genomsnittliga månadslön. Medlingsinstitutet beräknar värdet årligen med hjälp av den officiella lönestrukturstatistiken. För 2025 uppgick skillnaden till 9,9 procent. Detta tal bygger på flera metodiska beslut: vilka anställda som inkluderas i beräkningen, hur lön definieras, hur deltid hanteras samt hur yrkesgrupper och utbildningsnivåer viktas in. I denna text redogörs för dessa val. Resultaten för olika sektorer och yrken finns i stället i texten om yrke och lön.
Kort om hur lönegapet räknas
- Mått
- Skillnaden i genomsnittlig månadslön mellan kvinnor och män, justerad till heltidsarbete
- Underlag
- Lönestrukturstatistiken, en årlig undersökning med uppgifter om enskilda anställda
- Mätmånad
- Datainsamlingen sker i september för privat sektor och staten samt i november för kommuner och regioner
- Resultat 2025
- 9,9 procent, med ett konfidensintervall mellan 9,4 och 10,4 procent
- Efter standardvägning
- 4,4 procent (2025)
- Ansvarig
- Medlingsinstitutet, som har genomfört denna analys varje år sedan årsrapporten för 2001
Från medellön till procenttal
Grundmåttet är enkelt. Enligt rapporten Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2025 var männens genomsnittliga månadslön 45 100 kronor och kvinnornas 40 600 kronor. Kvinnornas medellön motsvarade därmed 90,1 procent av männens. Lönegapet är det som saknas upp till 100 procent, det vill säga 9,9 procent.
Genomsnittslönen räknas fram genom att summera alla löner i en grupp och sedan dela summan med antalet personer i gruppen. Vid redovisningen avrundas lönebeloppen till närmaste hundratal, vilket gör att skillnaden i kronor anges som 4 400 kronor i rapporten. Medlingsinstitutet har i sin instruktion uppdraget att analysera löneutvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv. Sedan 2009 publiceras analysen i en separat rapport samtidigt som lönestrukturstatistiken för hela ekonomin släpps.
Var uppgifterna kommer ifrån
Lönestrukturstatistiken grundar sig på individuella uppgifter om varje anställd: lön, kön, ålder, arbetstid och yrke. Data om utbildningsnivå hämtas från SCB:s utbildningsregister och kopplas till statistiken. År 2025 omfattade undersökningen 2 326 000 anställda män och 2 269 000 anställda kvinnor.
Kommuner, regioner och staten är totalundersökta. För den privata sektorn används ett urval som täcker ungefär hälften av de anställda i sektorn. Urvalet består av cirka 8 700 företag, organisationer och stiftelser. Alla företag med minst 500 anställda är med varje år. Ungefär en femtedel av de mindre företagen byts ut mellan åren.
Eftersom en del av underlaget baseras på ett urval finns en statistisk osäkerhet. Medlingsinstitutet anger att det verkliga värdet för 2025 med 95 procents säkerhet låg mellan 9,4 och 10,4 procent. Myndigheten betonar också att den totala osäkerheten troligen är större än detta intervall, eftersom det endast täcker osäkerheten från urvalet.
Vad räknas som lön?
Lönebegreppet är ett statistiskt verktyg utformat för att möjliggöra jämförelser av löner mellan individer. Deltidsanställdas löner omräknas till motsvarande heltidslön och timlöner omräknas till månadslön. Måttet avser bruttolön före skatt.
| Lönedel | Ingår i månadslönen? |
|---|---|
| Avtalad fast lön | Ja |
| Fasta lönetillägg | Ja |
| Rörliga lönetillägg | Ja, ett stort antal av dem |
| Övertidsersättning | Nej |
| Bonus, vinstdelning, aktier samt optioner | Nej |
| Engångsersättningar och andra oregelbundna betalningar | Nej |
Resultatet påverkas av vilka komponenter som inkluderas. Medlingsinstitutet påpekar att storleken på lönegapet varierar beroende på om exempelvis jourtillägg och ob-ersättningar räknas med. Bonusar och andra oregelbundna betalningar kan också påverka resultatet. Eftersom mätningen avser en enda månad är utslaget känsligt för om de nya avtalade lönerna redan har betalats ut vid det aktuella mättillfället.
Medelvärde eller median?
Den officiella beräkningen av lönegapet använder medelvärden. Om man i stället utgår från medianlöner blir skillnaden lägre, nämligen 7,8 procent år 2025. Bland de tio procent som har högst lön uppgick skillnaden till 13,8 procent. Medlingsinstitutet kallar detta fenomen ett glastak och kopplar det delvis till att kvinnorna är färre än männen bland cheferna, särskilt i den privata sektorn.
Standardvägning steg för steg
Kvinnor och män arbetar ofta inom olika yrkesområden och sektorer, har skilda utbildningsbakgrunder och åldersfördelningar samt arbetar deltid i olika omfattning. Standardvägningen är Medlingsinstitutets metod för att justera för dessa mätbara skillnader. Rapportens bilaga innehåller en detaljerad förklaring av metoden, som fungerar på följande sätt:
- Anställda klassificeras i grupper efter yrke enligt SSYK 2012, som omfattar 429 olika yrkeskategorier.
- Inom varje yrke delas personerna ytterligare in i undergrupper baserat på fyra åldersintervall, två utbildningsnivåer, två arbetstidsformer och två sektorsgrupper.
- För varje sådan undergrupp beräknas lönesummor genom att multiplicera antalet anställda med respektive genomsnittslön för kvinnor och män.
- Kvinnornas lönesummor läggs ihop och delas med motsvarande summa för män. Resultatet blir den standardvägda lönerelationen.
År 2025 steg kvinnornas lön i procent av männens från 90,1 till 95,6 efter standardvägningen. Kvar blev en skillnad på 4,4 procent, som kallas den oförklarade löneskillnaden. Den har minskat med 2,4 procentenheter mellan 2005 och 2025.
Regressionsanalys som komplement
Medlingsinstitutet genomför även en stegvis regressionsanalys där olika faktorer införs successivt. I den första modellen, som endast inkluderar kön, uppgår löneskillnaden till 8,5 procent. Detta värde avviker från 9,9 procent eftersom beräkningen baseras på logaritmerade löner. När ålder och utbildning läggs till i modellen stiger skillnaden till 12,2 procent, vilket hänger samman med att kvinnor i genomsnitt har högre utbildningsnivå än män. Först när yrkesgrupp inkluderas sjunker skillnaden till 4,1 procent. Enligt myndigheten är yrket den enskilda variabeln som förklarar mest av löneskillnaden.
Den statistiska modellen använder mer detaljerade data än standardvägningen. Utbildning indelas i sex olika nivåer, ålder behandlas som en kontinuerlig variabel och modellen omfattar även näringsgren, fem företagsstorleksklasser samt tre nivåer av tjänstgöringsgrad.
Oförklarad betyder inte osaklig
Myndigheten understryker att den skillnad som återstår efter standardvägningen bara är oförklarad i statistisk mening. Statistiken innehåller inte information om exempelvis frånvaro, individuell produktivitet eller de specifika krav ett arbete ställer på kompetens och meriter. De använda metoderna kan visa ett samband mellan kön och lön men inte bevisa att kön är orsaken till skillnaden. Därför kan man inte med hjälp av den officiella statistiken fastställa om lönediskriminering förekommer.
Om personer med lika eller likvärdiga arbeten får olika lön kan frågan i stället prövas hos den aktuella arbetsgivaren. Det är just detta som den årliga lönekartläggningen, som krävs i diskrimineringslagen, syftar till. Kraven på denna process finns beskrivna i texten om aktiva åtgärder och lönekartläggning.
Jämförelser över tid bör göras med försiktighet
En förändring på några tiondels procentenheter från ett år till nästa behöver inte bero på lönesättningen. Medlingsinstitutet pekar på flera möjliga förklaringar: ändringar i urvalet av privata företag, justeringar av kontrollvariabler, tidsmässig placering av avtalade löneökningar samt sammansättningen av arbetskraften. Som exempel nämner rapporten år 2025, då andelen anställda i offentlig sektor steg med 0,5 procentenheter till 31 procent och löneökningarna var högre i offentlig sektor (3,9 procent) än i privat sektor (2,9 procent). Båda dessa förändringar bidrog till att lönegapet minskade.
Undersökningsmetoden har också förändrats över tid. Åldersgränsen utvidgades 2014 till att omfatta personer upp till 66 år och 2023 till 68 år. Myndigheten har verifierat att dessa justeringar inte påverkar det totala lönegapet för hela ekonomin. Inom privat sektor går dock inte siffrorna för arbetare och tjänstemän att jämföra med åren före 2014, eftersom indelningen i personalkategorier omstrukturerades.
Varför Eurostat får en annan siffra
EU:s statistikmyndighet Eurostat publicerar ett eget lönegap för alla medlemsstater. Det beräknas på genomsnittlig bruttolön per timme, gäller endast företag med minst tio anställda och omfattar inte offentlig förvaltning. Övertidsersättning ingår i Eurostats beräkning, till skillnad från den svenska lönestrukturstatistiken. Enligt Eurostats databas låg Sveriges lönegap på 11,2 procent 2024, medan EU:s genomsnitt var 11,1 procent. Båda värdena är preliminära.
Skillnaden mellan de två måtten blir tydlig för 2023, då Medlingsinstitutet redovisar ett lönegap på 10,0 procent enligt svensk statistik och 11,3 procent enligt Eurostats lönestrukturundersökning. En ny europeisk förordning från 2025 innebär att undersökningen från referensåret 2026 även ska täcka företag med en till nio anställda samt den offentliga sektorn. Myndigheten bedömer att skillnaden mellan de båda måtten därefter troligen kommer att minska.
Lön är inte samma sak som inkomst
Lönen omräknas alltid till heltid, så den påverkas inte av arbetstidens längd. Arbetsinkomsten däremot påverkas direkt av hur mycket man arbetar. År 2024 utgjorde kvinnornas genomsnittliga arbetsinkomst 80,9 procent av männens, vilket ger en skillnad på 19,1 procent, medan lönegapet samma år var 10,2 procent. Enligt Medlingsinstitutet motsvarar inkomstskillnaden i stort sett lönegapet multiplicerat med skillnaden i arbetade timmar, där kvinnor arbetar färre timmar, främst på grund av deltid och frånvaro. Hur inkomsterna kopplar till det politiska målet tas upp i texten om ekonomisk jämställdhet.
Tre mått som ofta blandas ihop
Lönegap: skillnad i månadslön omräknad till heltid, 9,9 procent 2025. Oförklarad löneskillnad: resterande skillnad efter standardvägning, 4,4 procent 2025. Inkomstskillnad: skillnad i verklig arbetsinkomst, 19,1 procent 2024.
Vanliga frågor om lönegapet
Hur räknas lönegapet ut?
Lönegapet utgör skillnaden i procent mellan kvinnors och mäns genomsnittliga månadslön, där mäns lön sätts till 100 procent. År 2025 uppgick kvinnornas lön till 90,1 procent av mäns, vilket innebär ett lönegap på 9,9 procent.
Räknas deltidslöner med?
Ja, men de omräknas till motsvarande heltidslön. Därför har deltid ingen inverkan på lönegapet utan endast på skillnaden i arbetsinkomst.
Räknas bonus och övertid som del av lönen?
Nej. Månadslönen i lönestrukturstatistiken omfattar inte bonus, vinstdelning, aktier, optioner eller ersättning för övertid.
Vad betyder standardvägning?
Det är en jämförelsemetod där kvinnor och män jämförs inom grupper med samma yrken, sektorer, utbildningsnivåer, åldrar och arbetstider. Den kvarvarande löneskillnaden efter denna justering var 4,4 procent år 2025.
Varför avviker Eurostats lönegapsstatistik från Medlingsinstitutets siffror?
Eurostat använder timlön i stället för månadslön, inkluderar övertidsersättning och exkluderar både små företag och offentlig förvaltning. För 2024 anger Eurostat ett preliminärt lönegap på 11,2 procent för Sverige.
När kommer nya siffror?
Lönestrukturstatistiken för hela arbetsmarknaden släpps i juni året efter mätåret. Medlingsinstitutets rapport ges ut samtidigt.
Källor
- Medlingsinstitutet: Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2025 (rapport med bilaga Fakta om statistiken)
- Medlingsinstitutet: Löneskillnaden mellan kvinnor och män (publicerad 8 september 2026)
- Eurostat: Gender pay gap in unadjusted form (sdg_05_20, uppdaterad 27 oktober 2026)
- Eurostat: Gender pay gap statistics (data uttagna februari 2026)





