Oberoende kunskapsbank om jämlikhet och jämställdhet. Ingen myndighet.

Samhälle och trygghet

Kvinnor i politiken: representation i riksdag, regioner och kommuner

Kvinnor har knappt hälften av platserna i riksdagen men färre i kommunfullmäktige. Här är siffrorna efter valen 2022 och 2026, skillnaderna mellan partier och kommuner och hur representationen har utvecklats sedan de första kvinnorna valdes 1921.

Av RedaktionenPublicerad 5 min läsning

Uppgifterna kontrollerades 4 november 2026.

I Sveriges riksdag finns kvinnor på knappt hälften av platserna. Efter valet den 13 september 2026 utgör 162 av de 349 ledamöterna kvinnor, vilket motsvarar 46,4 procent. I kommunfullmäktige är andelen lägre: efter valet 2022 var 43 procent av de valda kvinnor. Sedan 1994 har denna andel legat något över 40 procent.

Kort om kvinnor i politiken

Riksdagen 2026
162 kvinnor och 187 män, 46,4 procent kvinnor
Riksdagen 2022
46,1 procent kvinnor
Regionfullmäktige 2022
49 procent kvinnor
Kommunfullmäktige 2022
43 procent kvinnor, oförändrat sedan 2018
Mått för jämn fördelning
Inget kön under 40 eller över 60 procent
Statistik
SCB (nominerade och valda) och riksdagen

Kvinnor i riksdagen

Enligt riksdagens sammanställning av den nya riksdagen består de 349 ledamöter som valdes in i riksdagen 2026 av 162 kvinnor och 187 män. Det innebär att andelen kvinnor uppgick till 46,4 procent. Detta ligger nästan på samma nivå som efter valet 2022, då andelen var 46,1 procent. Uppropet för den nya riksdagen hölls den 28 september 2026.

Riksdagsstyrelsens arbetsgrupp för jämställdhet konstaterade i sin slutrapport från juni 2026 att könsfördelningen i riksdagen i stort sett uppfyller det så kallade 40/60-måttet, där inget kön bör utgöra mindre än 40 eller mer än 60 procent. Arbetsgruppen pekade dock på skillnader i ledande roller, exempelvis vid fördelningen av presidieposter. Enligt SCB:s lathund om jämställdhet från november 2024 var 20 procent av riksdagens utskottsordförande kvinnor och 80 procent män.

Från fem kvinnor till knappt hälften

För första gången fick både kvinnor och män rösta i val till riksdagens båda kamrar i september 1921. År 1922 blev fem kvinnor ledamöter: Kerstin Hesselgren i första kammaren samt Elisabeth Tamm, Agda Östlund, Nelly Thüring och Bertha Wellin i andra kammaren. Det framgår av riksdagens text om demokratins utveckling i Sverige. Hesselgren var den enda kvinnan i första kammaren.

Riksdag, regioner och kommuner efter valet 2022

Efter varje val redovisar SCB hur många kvinnor och män som nominerats och blivit valda. Enligt SCB:s statistik över valda 2022, som publicerades i mars 2023, blev fler män än kvinnor invalda på alla tre politiska nivåer. Skillnaden var störst i kommunfullmäktige.

Politisk nivå Andel kvinnor bland valda 2022 Förändring sedan 2018
Riksdagen 46 procent Oförändrad
Regionfullmäktige 49 procent Ökade från 48 procent
Kommunfullmäktige 43 procent Oförändrad

SCB hade ännu inte publicerat statistiken över nominerade och valda i valet 2026 när uppgifterna på den här sidan granskades. Därför gäller siffrorna för kommuner och regioner valet 2022.

Stora skillnader mellan kommunerna

Kommunfullmäktige är den politiska nivå där kvinnor är minst representerade. Enligt SCB:s lathund På tal om kvinnor och män 2024 har andelen kvinnor legat något över 40 procent och andelen män något under 60 procent sedan 1994. År 2014 hade en femtedel av kommunerna en ojämn könsfördelning i fullmäktige. Efter valet 2022 hade denna andel stigit till mer än en fjärdedel.

Efter valet 2022 hade 35 kommuner en majoritet av kvinnor i fullmäktige och 254 en majoritet av män. I 97 av de senare var minst 60 procent av ledamöterna män. Lekeberg hade högst andel kvinnor med 64 procent och var den enda kommunen över 60 procent. Gnosjö hade högst andel män med 74 procent.

Skillnader mellan partierna

Könsfördelningen varierar kraftigt mellan partierna. I riksdagen efter valet 2022 utgjorde männen 74 procent av Sverigedemokraternas ledamöter, vilket var den högsta andelen bland alla partier, följt av Kristdemokraterna med 68 procent. Vänsterpartiet hade den största andelen kvinnor med 71 procent, följt av Miljöpartiet med 67 procent.

Liknande skillnader fanns även på regional och lokal nivå. Bland Sverigedemokraternas valda i regionfullmäktige var 65 procent män, medan andelen män bland deras kommunfullmäktigeledamöter var 72 procent. Vänsterpartiet hade den största andelen kvinnor: 63 procent i regionfullmäktige och 53 procent i kommunfullmäktige. Uppgifterna är hämtade från SCB:s statistik om valet 2022.

Bemötande, hot och hat

Riksdagsstyrelsens arbetsgrupp lät under valperioden 2022 till 2026 forskare studera bland annat hur kvinnor och män bemöts i kammardebatterna. En studie av interpellationsdebatter från 1994 till 2023 fann att kvinnliga och manliga ministrar i stort behandlades lika. Det fanns inga tecken på att kvinnor fick ett annat bemötande än sina manliga kolleger i de debatterna.

En separat studie undersökte hot, hat och trakasserier riktade mot politiker. Enligt slutrapporten pekar tidigare forskning på att en betydande andel av riksdagens ledamöter utsätts för sådana angrepp varje år. Forskningen visar också att det psykiska våld som kvinnliga politiker utsätts för är mer personligt och grövre. Det får enligt forskningen negativa följder för jämställdheten i svensk politik. Mer information om otrygghet i samhället finns i texten om trygghet och säkerhet.

Representation och de jämställdhetspolitiska målen

Det första jämställdhetspolitiska delmålet gäller en jämn fördelning av makt och inflytande. Enligt regeringen ska kvinnor och män ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer. Delmålet och hur det följs upp beskrivs i texten om makt och inflytande i samhället.

En jämn fördelning av kvinnor och män i en församling ger inte hela bilden av inflytandet. Vem som leder utskott och nämnder och vilka frågor som får prioritet spelar också roll. Detta redogörs för i texten om kvalitativ och kvantitativ jämställdhet. Diskussionen kring kvotering som ett verktyg för jämställdhet finns i texten om könskvotering.

Vanliga frågor om kvinnor i politiken

Hur många kvinnor sitter i riksdagen?

Efter valet 2026 är 162 av riksdagens 349 ledamöter kvinnor. Det motsvarar 46,4 procent.

Hur stor andel av kommunfullmäktiges ledamöter är kvinnor?

Andelen kvinnor bland de valda till kommunfullmäktige var 43 procent efter valet 2022. Sedan 1994 har denna andel legat något över 40 procent.

När kom de första kvinnorna in i riksdagen?

Kvinnor röstade i riksdagsval för första gången år 1921. År 1922 blev fem kvinnor riksdagsledamöter: en i första kammaren och fyra i andra kammaren.

Vilket parti har flest kvinnor i riksdagen?

Bland de invalda 2022 hade Vänsterpartiet den högsta andelen kvinnor i riksdagen med 71 procent. Miljöpartiet kom på andra plats med 67 procent kvinnor. Sverigedemokraterna hade i stället den högsta andelen män, nämligen 74 procent.

Vilken kommun har flest kvinnor i fullmäktige?

Efter valet 2022 var Lekeberg kommun den med störst andel kvinnor i kommunfullmäktige, nämligen 64 procent. Gnosjö kommun hade däremot den högsta andelen män, 74 procent.

Källor

Skriv en kommentar

Din e-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *