Sexuell jämställdhet och jämlikhet: hbtqi-rättigheter i Sverige

Sexuell jämställdhet och jämlikhet innebär att alla människor ska kunna leva med lika rättigheter och samma möjligheter oavsett sin sexuella läggning, sin könsidentitet eller hur de uttrycker sitt kön. I Sverige gäller diskrimineringslagen (2008:567), som skyddar hbtqi-personer. De har rätt att ingå äktenskap, adoptera barn och byta juridiskt kön. Trots detta visar myndighetsdata att många hbtqi-personer har sämre hälsostatus och oftare utsätts för hat och kränkningar.

Vad betyder begreppen?

Begreppet sexuell jämställdhet finns inte som ett juridiskt begrepp i svensk lagstiftning. I stället används i politiken och lagen formuleringen om hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Regeringen och statliga myndigheter använder förkortningen hbtqi.

Enligt diskrimineringslagen omfattar sexuell läggning homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning. Enligt Diskrimineringsombudsmannen innebär könsöverskridande identitet eller uttryck att en person inte identifierar sig som kvinna eller man eller visar ett kön som skiljer sig från det som registrerades när personen föddes. I sin egen kommunikation föredrar DO termerna könsidentitet och könsuttryck. Hur dessa begrepp kopplas till jämlikhet i bred bemärkelse redovisas i texten om jämlikhet.

Rättigheterna i lagen: en tidslinje

Rättigheternas utveckling har skett successivt sedan 1944. Tidslinjen är baserad på material från Forum för levande historia, utökad med uppgifter från SCB och regeringens handlingsplan.

Den nya könstillhörighetslagen

Den 1 juli 2025 började en ny lag om fastställande av kön i vissa fall att gälla. Den ersatte lagen från 1972. Enligt Socialstyrelsen får personer från 16 år ändra sitt kön i folkbokföringen efter en bedömning av deras könsidentitet. Om personen är 16 eller 17 år måste vårdnadshavaren godkänna ändringen. Juridiskt kön och könsbekräftande vård hanteras nu som två olika och oberoende processer.

Riksdagen antog lagen den 17 april 2024 efter en debatt där den var starkt kontroversiell. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna föreslog att förslaget skulle återföras till utskottet, men yrkandet avslogs med 94 röster för och 234 röster emot.

Skydd mot diskriminering

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på sju olika grunder, till exempel sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Detta förbud gäller bland annat när personer i offentlig tjänst har kontakt med allmänheten. Om någon upplever att man har blivit diskriminerad kan man göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Enligt regeringens handlingsplan har anmälningarna till DO på dessa grunder ökat under senare år. Handlingsplanen hänvisar till EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA, vars undersökning från 2024 visar att 21 procent av hbtqi-personerna i Sverige upplevt diskriminering inom minst ett område i livet. Tio procent uppgav diskriminering på arbetsplatsen eller vid en jobbansökan.

Hälsa och utsatthet

Folkhälsomyndigheten konstaterar att hbtqi-personer generellt har sämre fysisk, psykisk och sexuell hälsa än befolkningen i stort och förklarar skillnaden med sämre livsvillkor, bland annat mer trakasserier, diskriminering, hot och våld. Den pekar också på minoritetsstress, en långvarig stress av att ständigt riskera att bli avvisad eller utsatt.

Enligt FRA:s undersökning från 2024, som citeras i regeringens handlingsplan Stolt och trygg, undviker 32 procent av personerna i samkönade relationer i Sverige ofta eller alltid att hålla sin partner i handen. 15 procent av hbtqi-personerna undviker ofta eller alltid vissa platser på grund av rädsla för överfall. Brottsförebyggande rådet (Brå) registrerade 340 polisanmälda hatbrott mot hbtqi-personer under 2022, jämfört med 471 sådana brott 2020.

RFSL publicerade en trygghetsrapport i april 2026. I deras enkät, där 1 243 hbtqi-personer frivilligt deltog, ansåg 66 procent att Sverige kommer att bli mindre tryggt under det kommande året. I en motsvarande befolkningsundersökning genomförd av Demoskop var andelen 38 procent. Frågor om allmän otrygghet behandlas i texten om trygghet och säkerhet.

Politiken i dag

Sedan 2014 har regeringens insatser byggt på en strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. I januari 2025 antogs handlingsplanen Stolt och trygg för perioden 2024 till 2027. I juni 2026 fick Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att undersöka hatbrott mot hbtqi-personer, enligt regeringens sida om hbtqi-personers rättigheter.

Folkhälsomyndigheten har sedan december 2021 ansvar för att stödja, samordna och följa upp arbetet hos myndigheter med strategiskt ansvar för hbtqi-frågor. Till dessa myndigheter hör bland andra Jämställdhetsmyndigheten, Polismyndigheten, Migrationsverket och Forum för levande historia.

Samkönade äktenskap i siffror

När partnerskapslagen trädde i kraft 1995 ingick knappt 200 kvinnor och 500 män registrerat partnerskap under det första året. Vid slutet av 2024 levde cirka 16 700 personer i samkönade äktenskap i Sverige, enligt SCB. Av dessa var 58 procent kvinnor och 42 procent män.

Vanliga frågor om hbtqi-rättigheter