Oberoende kunskapsbank om jämlikhet och jämställdhet. Ingen myndighet.

Jämställdhetspolitikens mål

Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra: delmål 7

Sedan budgetpropositionen för 2026 är hedersrelaterat våld och förtryck ett eget jämställdhetspolitiskt delmål. Här är lydelsen, vad begreppet betyder, vilka lagar som gäller, regeringens första handlingsplan och var man får stöd.

Av RedaktionenPublicerad 6 min läsning

Uppgifterna kontrollerades 4 november 2026.

Delmål 7 i jämställdhetspolitiken har lydelsen: ”Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.” Det infördes i regeringens budgetproposition för 2026 och är det senaste av de sju delmålen. I juni 2026 lanserade regeringen för första gången en egen handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck, giltig från 2026 till 2028.

Kort om delmål 7

Lydelse
Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.
Innebörd
Alla, oavsett kön, ska genom hela livet ha samma rätt och möjlighet att leva sitt liv utan att begränsas av kollektivt grundade hedersnormer.
Centralt brott
Hedersförtryck omfattas sedan 1 juni 2022 av 4 kap. 4 e § brottsbalken.
Strategi och plan
Nationell strategi 2026 till 2035 och handlingsplan 2026 till 2028
Ansvarig myndighet
Jämställdhetsmyndigheten ansvarar för den nationella samordningen NSHRV
Stöd
Rätt att välja 020-57 70 70, dygnet runt

Vad delmålet säger

I förklaringen till delmålet framhålls att alla, oavsett kön, genom hela livet ska ha samma rätt och möjlighet att leva sitt liv utan att begränsas av kollektivt grundade hedersnormer. Regeringen presenterade det nya delmålet i ett pressmeddelande den 25 september 2025 och motiverade valet med behovet av större uppmärksamhet och fördjupad kunskap inom området.

Tidigare behandlades hedersrelaterat våld inom ramen för delmålet om mäns våld mot kvinnor. Detta delmål fick samtidigt en ny formulering, som beskrivs i texten om delmål 6 om mäns våld mot kvinnor. Samtliga delmål finns samlade i översikten över målen för jämställdhetspolitiken.

Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?

Enligt den nationella samordningen mot hedersrelaterat våld och förtryck, NSHRV vid Jämställdhetsmyndigheten, är begreppet ett samlingsnamn för olika typer av kontroll, hot, isolering och våld. Det utövas kollektivt, ofta av familjemedlemmar eller släktingar, i syfte att bevara uppfattningar om heder. Den som bryter mot dessa normer anses dra skam över familjen. Enligt NSHRV räknas även könsstympning dit.

Uttrycksformerna skiljer sig åt. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) pekar exempelvis på tvångsäktenskap, restriktioner kring vem man får umgås med, psykiskt och fysiskt våld i hemmet, bortförande till andra länder, oskuldskontroller samt försök att förmå hbtqi-personer att ändra sin sexuella läggning eller könsidentitet. Både kvinnor och män kan vara gärningspersoner. Det är ibland svårt att skilja mellan den utsatte och den som utövar våldet.

Hur ofta förekommer det?

Det finns inga tillförlitliga uppgifter för Sverige som helhet: Socialstyrelsen kunde 2019 inte ange hur omfattande fenomenet är, enligt NCK:s kunskapsbank, eftersom olika studier använder skilda undersökningsmetoder. Vissa forskningsrapporter ger dock en indikation på situationen.

I en studie från Örebro universitet 2019 på uppdrag av Stockholm, Göteborg och Malmö uppskattades att 7 till 9 procent av ungdomarna i städerna lever med kollektivt sanktionerat våld. Mellan 10 och 20 procent begränsades av oskuldsnormer. Studien byggde på över 230 intervjuer och en enkät till omkring 6 000 elever i årskurs 9.

En uppföljning från Jämställdhetsmyndigheten i december 2025 visar att endast ett litet antal hedersrelaterade brott resulterar i identifiering av den person som begått brottet. Uppklaringsgraden för sådana brott beskrivs fortfarande som låg. Myndigheten konstaterade även att kunskaps- och metodstödet om hedersrelaterat våld hörde till de minst utvecklade.

Lagar mot hedersrelaterat våld

Flera paragrafer i brottsbalken och i andra lagar syftar till att bekämpa hedersrelaterat våld. Tabellen grundar sig på NSHRV:s sammanställning av lagstiftningen samt information från NCK:s kunskapsbank.

År Bestämmelse Innehåll
1982 Lag (1982:316) som förbjuder könsstympning av kvinnor Könsstympning av flickor och kvinnor är förbjuden
2014 Äktenskapstvång, 4 kap. 4 c § i brottsbalken Det är straffbart att tvinga någon att ingå äktenskap
2020 Hedersmotiv som skärpningsgrund vid straffmätning, 29 kap. 2 § i brottsbalken Om ett brott begås för att bevara eller återupprätta heder ska detta ses som en försvårande omständighet vid straffmätningen
2020 Barnäktenskapsbrott och utreseförbud Barnäktenskap blir eget brott och barn kan beläggas med utreseförbud. Utreseförbudet utvidgades 2024.
2022 Hedersförtryck, 4 kap. 4 e § i brottsbalken Om samma person utsätts för flera hedersrelaterade handlingar är straffskalan fängelse i lägst ett och högst sex år.
2025 Oskuldskontroll, intygande av sexuell oskuld samt oskuldsingrepp Nya brott från december 2025

Bestämmelsen om hedersförtryck trädde i kraft den 1 juni 2022. Enligt NCK:s kunskapsbank krävs att gärningarna är upprepade, har hedersmotiv och riktas mot samma offer. För enskilda brott som inte uppfyller dessa villkor, till exempel misshandel, används i stället straffskärpningsgrunden för hedersmotiv som infördes den 1 juli 2020.

Strategin och handlingsplanen

Delmål 7 omfattas av den nationella strategin Frihet från våld, förtryck och utnyttjande för 2026 till 2035, som regeringen beslutade i april 2026. Den 4 juni 2026 presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck 2026 till 2028. Det var första gången Sverige fick en sådan plan.

Handlingsplanen bygger på samma fem strategiska områden som den övergripande strategin: våldsförebyggande insatser, upptäckt av risker, stöd och skydd, brottsbekämpning samt återfallsförebyggande arbete. Regeringen betonar särskilt behovet av utbildning för personal inom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård för att identifiera tidiga varningstecken och agera snabbt. Planen tar även upp regionala resurscentrum och stödlinjer. Barn och unga prioriteras särskilt.

Myndigheternas roll

NSHRV är en enhet inom Jämställdhetsmyndigheten och ansvarar för samordningen av insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck i hela landet. Det inkluderar en nationell stödtelefon för yrkesverksamma på nummer 020-577 070 samt utveckling av vägledningar och utbildningar. Jämställdhetsmyndigheten leder även den nationella samverkansstrukturen som stödjer genomförandet av strategin.

Den som själv är utsatt kan vända sig till regionala resurscentrum som NSHRV listar på sin webbplats eller till den nationella stödlinjen Rätt att välja, som drivs av NCK. Information om hur våld och otrygghet fördelas mellan kvinnor och män i Sverige finns i texten om statistik om mäns våld mot kvinnor och män.

Behöver du stöd?

Om du befinner dig i akut fara ska du ringa 112. Stödlinjen Rätt att välja, nummer 020-57 70 70, är tillgänglig dygnet runt för personer som lever under regler och krav som syftar till att bevara familjens rykte eller heder. Linjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK).

  • Kvinnofridslinjen: 116 016
  • Stödlinjen för män: 020-80 80 80
  • Stödlinjen för transpersoner har numret 020-55 00 00
  • Yrkesverksamma kan nå NSHRV:s stödtelefon på nummer 020-577 070.

Alla telefonnummer verifierades på NCK:s och NSHRV:s webbplatser den 4 november 2026.

Vanliga frågor om hedersrelaterat våld

Vad är delmål 7?

Delmål 7 har formuleringen: Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. Det lades till i regeringens budgetproposition för år 2026 och innebär att ingen ska behöva leva under begränsningar som härrör från kollektiva hedersnormer, oavsett kön.

Vad menas med hedersrelaterat våld och förtryck?

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett samlande begrepp för olika former av kontroll, hot, isolering och våld som utövas kollektivt, ofta av familjemedlemmar eller släktingar, för att bevara uppfattningar om heder. Delmålet gäller alla personer oavsett könstillhörighet.

När blev hedersförtryck ett eget brott?

Den 1 juni 2022 infördes brottet hedersförtryck i svensk brottsbalk. Straffet för detta brott är fängelse i lägst ett och högst sex år.

Vart kan man vända sig vid hedersrelaterat våld?

Stödlinjen Rätt att välja är tillgänglig via 020-57 70 70 dygnet runt. Vid akut fara ska man alltid ringa 112.

Vilken myndighet ansvarar för frågan?

Jämställdhetsmyndigheten leder samordningen genom NSHRV, den nationella samordningen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har fattat beslut om en handlingsplan som gäller från 2026 till 2028.

Källor

Skriv en kommentar

Din e-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *