Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: delmål 6 och den nya strategin

Delmål 6 i jämställdhetspolitiken har sedan budgetpropositionen för 2026 fått formuleringen: ”Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra.” En ny nationell strategi för perioden 2026 till 2035 antogs i april 2026 och ersätter den tidigare strategin från 2017.

Vad delmålet säger

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Under detta mål finns delmål inom områdena makt, ekonomi, utbildning, det obetalda arbetet, hälsa samt våld. Enligt regeringens sida om målen för jämställdhet finns det sju delmål sedan budgetpropositionen för 2026.

Delmål 6 har funnits längre än så men fick en ny och tydligare lydelse samma år. Tidigare formulerades det kort som att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den nya rubriken nämner också våld i nära relationer oavsett kön samt prostitution och människohandel. Förklaringen till delmålet säger att alla, oavsett kön, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig och psykisk integritet genom hela livet.

Hedersrelaterat våld och förtryck har nu ett eget delmål, numrerat som 7, som beskrivs i texten om delmålet om hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen meddelade denna justering i ett pressmeddelande den 25 september 2025 och motiverade valet med att frågan behöver ges större synlighet. En översikt över hela strukturen med samtliga delmål finns i texten om målen för jämställdhetspolitiken.

Övergången från den tidigare till den aktuella nationella strategin

Arbetet mellan 2017 och 2026 styrdes av strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2016/17:10). Den 9 april 2026 fattade regeringen beslut om en ny strategi med namnet Frihet från våld, förtryck och utnyttjande, som gäller för perioden 2026 till 2035 och integrerar både delmål 6 och delmål 7 i ett enda dokument.

Enligt regeringens skrivelse 2025/26:245 bygger strategin på en nollvision för dödligt våld mot kvinnor. Denna vision omfattar våld i nära relationer, våld i hederskontexter samt våld utan koppling till sådana sammanhang. Genomförandet struktureras kring fem strategiska områden. Tabellen nedan sammanfattar dem. Tabellen nedan sammanfattar dem. Tabellen nedan sammanfattar dem.

Strategin innehåller flera nya organisatoriska inslag. Ett råd för kvinnofrid med statsministern som ordförande etablerades den 29 januari 2026. Brå, Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen och SCB har fått i uppdrag att utveckla mätbara indikatorer, bland annat för nollvisionen. Regeringen har lovat att varannat år lämna en skrivelse till riksdagen om strategins genomförande.

Vad uppföljningen visar

Inför den nya strategin gjorde Jämställdhetsmyndigheten en fördjupad uppföljning av perioden 2017 till 2025. Rapporten 2025:21 publicerades i december 2025. Den visar att i genomsnitt 13 kvinnor per år dödades mellan 2017 och 2024 av en man som de hade eller hade haft en parrelation med. Myndigheten beskriver det som en minskning jämfört med början av 2000-talet.

Övriga slutsatser är blandade. Enligt Jämställdhetsmyndighetens rapport har arbetet blivit mer aktivt men utan den förskjutning mot förebyggande insatser som strategin syftade till. Tillgången till skydd, stöd och vård varierar mellan olika delar av landet och räcker inte till. Andelen personuppklarade brott, där en gärningsperson kan knytas till brottet, är generellt låg och ligger i genomsnitt under 20 procent.

Rapporten påpekar också att myndigheternas insatser ofta är könsneutrala och inte tillräckligt tydligt behandlar de könsnormer som enligt myndigheten bidrar till våldet. Bland de föreslagna åtgärderna finns regelbundna nationella undersökningar av våldets omfattning, förbättrad undervisning om sexualitet, samtycke och relationer samt en översyn av tillämpningen av brottet grov kvinnofridskränkning.

Lagar som hör till delmålet

Flera straffrättsliga regler är avgörande för detta delmål. Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998 inom ramen för Kvinnofridsreformen. Det omfattar upprepade kränkningar från en man mot en kvinna som han lever eller har levt i en nära relation med. Från och med den 1 januari 2022 är det lägsta straffet ett års fängelse.

I samband med samma kvinnofridsproposition beslutade riksdagen 1998 att förbjuda köp av sexuell tjänst från och med 1999. Enligt NCK:s kunskapsbank var Sverige det första landet i världen med ett sådant förbud. Från den 1 juli 2025 benämns brottet köp av sexuell handling och omfattar även handlingar på distans, utan fysisk kontakt.

Sexualbrottslagstiftningen bygger sedan den 1 juli 2018 på principen om frivillighet, ofta benämnd samtyckeslagen. Samtidigt infördes brottet oaktsam våldtäkt. I februari 2026 presenterade regeringen en proposition om en ny straffbestämmelse för psykiskt våld (prop. 2025/26:138).

Vem gör vad?

Jämställdhetsmyndigheten samordnar den nationella samverkansstrukturen som ska underlätta strategins genomförande och arbetet med nollvisionen. Myndigheten ansvarar också för den fördjupade uppföljningen vartannat år, som utgör underlag för regeringens skrivelse till riksdagen. Från den 1 juli 2025 gäller en ny socialtjänstlag (2025:400), som reglerar kommunernas stöd till personer som utsatts för våld.

Brå sammanställer statistiken om våld. En genomgång av vad den visar om skillnader i utsatthet mellan kvinnor och män finns i texten om statistik om mäns våld mot kvinnor och män. I texten om trygghet och säkerhet redogörs för hur otryggheten upplevs i det offentliga rummet.

Vanliga frågor om mäns våld mot kvinnor