Jämställd utbildning: delmål 3 om skola, studieval och högskola

Jämställd utbildning är det tredje jämställdhetspolitiska delmålet. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Flickor har länge haft högre betyg än pojkar, men skillnaden har krympt eftersom flickornas meritvärde sjunker. Studievalen är fortfarande tydligt könsuppdelade, särskilt på yrkesprogrammen.

Ett eget delmål sedan 2016

Innan 2016 ingick utbildningsfrågor i andra delmål, bland annat om makt och inflytande samt ekonomisk jämställdhet. I skrivelsen Makt, mål och myndighet påpekade regeringen att utbildning under lång tid fått en undanskymd ställning. Ett eget delmål skulle tydligare visa på utbildningens egen betydelse för inflytande, arbetsliv och hälsa. Jämställdhetsutredningen hade föreslagit en formulering om livslångt lärande, men regeringen valde i stället att fokusera på utbildning, studieval och personlig utveckling som ett sammanhängande område.

Delmålet omfattar hela utbildningssystemet från förskola till vuxenutbildning, yrkeshögskola, universitet och högskola. Enligt Jämställdhetsmyndighetens beskrivning av delmål 3 ingår också folkhögskolor, studieförbund och personlig utveckling i till exempel föreningslivet. Målet är ett av sju som preciserar det övergripande målet för jämställdhetspolitiken.

Betyg och studieresultat

Pojkarnas meritvärde i årskurs 9 steg under tio år från ungefär 202 till 213, främst tack vare bättre resultat hos pojkar med utländsk bakgrund. Flickornas meritvärde minskade från cirka 236 läsåret 2019/20 till 229 läsåret 2024/25. Jämställdhetsmyndigheten konstaterar därför att den minskande skillnaden inte nödvändigtvis är en positiv utveckling i förhållande till delmålet.

Skolverket har undersökt orsakerna till flickornas sjunkande resultat utan att kunna peka på en enskild förklaring. Både studiemiljön och psykisk hälsa kan spela in, eftersom flickor rapporterar sämre trivsel i skolan och högre stressnivåer. Enligt Jämställdhetsmyndighetens resultatrapport från april 2026 kan också ökad användning av sociala medier och pandemins effekter ha bidragit. Hälsoskillnader mellan könen följs upp inom ramen för delmålet om jämställd hälsa.

Könsbundna studieval

Könsfördelningen på gymnasiets yrkesprogram förändras mycket långsamt. El och energi samt Bygg och anläggning är klart pojkdominerade, medan flickor är i majoritet på Vård och omsorg. Där har andelen pojkar minskat under de senaste fem åren. Elever som är i minoritet på ett yrkesprogram tar examen i lägre grad, oavsett om programmet domineras av flickor eller pojkar.

På högskolan är vård- och omsorgsutbildningarna mest kvinnodominerade, med 83,4 procent kvinnor, medan teknikområdet har 61 procent män. Enligt Universitetskanslersämbetet ökade antalet kvinnor som sökte till naturvetenskap, matematik samt informations- och kommunikationsteknik med 75 procent mellan 2013 och 2023. En motsvarande ökning bland män mot traditionellt kvinnodominerade utbildningar går inte att se. Studievalen påverkar senare löner och arbetsförhållanden, vilket behandlas i texten om ekonomisk jämställdhet.

Delmålet omfattar också fritidsaktiviteter. Jämställdhetsmyndigheten rapporterar att pojkar utgjorde 60 procent av deltagarna i föreningsidrotten under 2024 och 71 procent av fotbollsdeltagarna. Myndigheten pekar på könsnormer inom vissa idrotter, skolrelaterad press samt lägre andel idrottande i områden med socioekonomiska svårigheter som potentiella förklaringar.

Trygghet, sexuella trakasserier och relationer

I skolan upplever flickor lägre trygghet än pojkar och drabbas mer frekvent av sexuella trakasserier och mobbning. Elever med en annan könsidentitet upplever sig mindre trygga än både flickor och pojkar. En kartläggning av Diskrimineringsombudsmannen visar att tjejer utgör majoriteten bland de som utsätts för sexuella trakasserier inom utbildningsväsendet och att gärningsmannen vanligen är en kille eller en man.

Undervisning kring sexualitet, samtycke och relationer ingår i skolans arbete för jämställdhet. Vid läroplansreformen 2022 tydliggjordes rektorns ansvar för att denna undervisning utformas och genomförs som en sammanhängande helhet. Enligt Folkhälsomyndighetens UngKAB-undersökning är skolan nu ungas främsta källa till information om sexualitet och relationer. Läroplansutredningen (SOU 2025:19) föreslår att kunskapsområdet stryks från läroplanens inledande avsnitt. Jämställdhetsmyndigheten varnar för att detta kan underminera skolans demokratiska uppdrag.

Regeringens inriktning

Regeringen prioriterar inom delmålet både könsbundna utbildningsval och skillnader i skolresultat mellan könen. En STEM-strategi har särskilda mål för att öka andelen flickor och kvinnor som väljer naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Insatser för att stärka läsförståelse och språklig kompetens är breda men kan enligt Jämställdhetsmyndigheten få betydelse för pojkars prestationer.

Myndigheten efterfrågar att jämställdhetsanalyser inkluderas i utbildningspolitiska utredningar. Den ifrågasätter även förslaget i SOU 2024:81 om att stryka lärarutbildningens examensmål om att ta hänsyn till och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Uppdraget om jämställdhetsintegrering vid högskolor och universitet avslutades 2025. Myndigheten konstaterar att lärosätena vid uppdragets slut i större utsträckning hade införlivat jämställdhetsfrågor i sin ordinarie verksamhetsstyrning.

Vanliga frågor om jämställd utbildning