Könskvotering är en policy och metod som används för att aktivt motverka ojämlikhet och främja jämställdhet mellan könen, speciellt inom områden där ett kön är underrepresenterat. Denna åtgärd innebär att en viss procentandel av platser eller positioner reserveras för kvinnor eller män för att uppnå en mer balanserad könsfördelning. Könskvotering kan tillämpas inom flera sektorer, …
Jämställdhetsarbete kan närma sig frågan om jämlikhet mellan könen ur två huvudperspektiv: kvantitativt och kvalitativt. Båda dessa aspekter är avgörande för att bygga ett mer jämställt samhälle, men de fokuserar på olika dimensioner av jämställdhet. Att förstå skillnaden mellan dessa två perspektiv är viktigt för att effektivt kunna adressera och minska könsrelaterade ojämlikheter. Kvantitativ jämställdhet …
Sveriges jämställdhetspolitik är framåtblickande och ambitiös, med ett övergripande mål att säkerställa att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att konkretisera och operationalisera detta mål, har sex delmål formulerats. Dessa delmål täcker ett brett spektrum av områden där ojämställdhet mellan könen fortfarande finns eller där det finns …
Genus är ett centralt begrepp inom samhällsvetenskapen, genusteori och feministisk teori, som syftar till att utforska och förstå de sociala och kulturella dimensionerna av kön. Till skillnad från det biologiska könet, som relaterar till fysiska och reproduktiva egenskaper hos individer, refererar genus till de roller, beteenden, förväntningar och identiteter som samhället konstruerar och tillskriver individer …
Resvanor och mobilitetsmönster är centrala aspekter av det dagliga livet som speglar djupgående sociala strukturer, inklusive könsroller och arbetsdelning. Studier utförda på både nationell och regional nivå i Sverige har belyst hur dessa mönster varierar mellan kvinnor och män, med betydande skillnader i val av färdmedel, resans ändamål, pendlingsmönster och bilinnehav. Dessa skillnader är inte …
Mäns våld mot kvinnor och andra män är en djupt rotad social och kulturell problematik som återspeglar bredare samhällsnormer och maktstrukturer. Våldsbrott i Sverige, liksom globalt, karaktäriseras av en överrepresentation av män både som förövare och offer, vilket belyser sambandet mellan manlighet, makt och våld. Detta fenomen kan ofta kopplas till manlighetsideal och den frustration …
Det obetalda arbetet, ofta bestående av hushållsarbete, omsorg om barn och äldre samt andra icke-avlönade uppgifter inom hemmet, utgör en grundläggande del av samhällets funktion och välfärd. Trots dess avgörande betydelse, har detta arbete historiskt och systematiskt undervärderats och osynliggjorts i ekonomiska sammanhang. I Sverige, liksom i många andra länder, återspeglar fördelningen av det obetalda …
Feminism är en sammansatt och dynamisk rörelse med målet att uppnå jämställdhet mellan könen och främja kvinnors rättigheter och möjligheter i samhället. Som både ideologi och social rörelse strävar feminismen efter att identifiera, utmana och avskaffa de strukturer och normer som upprätthåller kvinnors underordning och diskriminering i relation till män. Feminismen erkänner att ojämlikhet och …
Jämställdhet är en grundläggande princip för att uppnå rättvisa och jämlikhet i samhället, där målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden av livet. Detta inkluderar arbetslivet, familjelivet, utbildning, politik och ekonomi. Jämställdhet handlar inte bara om att se till att kvinnor och män behandlas lika, utan …
Jämlikhet är ett fundamentalt begrepp inom mänskliga rättigheter och social rättvisa, som omfattar idén om att alla människor har samma värde och därför bör ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter, oberoende av kön, etnicitet, religion, ålder, funktionsförmåga, sexuell läggning, social tillhörighet eller andra distinktioner. Detta breda och inkluderande koncept strävar efter att säkerställa en rättvis …