Arbetsliv

Yrke och lön
Det råder stora skillnader i könsfördelningen mellan samhällets sektorer. Kvinnor arbetar i betydligt större omfattning i offentlig sektor till skillnad från män som i huvudsak arbetar inom näringslivet.

Anställda 20-64 år efter sektor 2011
Antal i 1 000-tal och könsfördelning i %
Sektor Antal Könsfördelning
  Kvinnor Män Kvinnor Män
Offentlig 935 350 73 27
Privat 1020 1650 39 61

Källa: SCB

De flesta bedömare ser nackdelar med en könssegregerad arbetsmarknad utifrån flera perspektiv; Den hämmar ekonomisk tillväxt (se nedan under ”Tillväxt och jämställdhet” för utförligare resonemang), den skapar grunder för diskriminering och utanförskap på grund av kön, den bidrar till att färre perspektiv belyses etc. Det visar sig också vid en jämförelse mellan olika yrkeskategorier att de med kvinnlig övervikt generellt har lägre löner.

När vi lyfter perspektivet och återigen använder uppdelningen offentlig och privat sektor för att belysa arbetsmarkanden, ser vi att kvinnor som grupp har lägre löner, både utan och med standardavvägning. Skillnaden blir dock mindre när SCB tar med ålder, utbildning, arbetstid, sektor i beräkning (standardavvägning). När vi placerar sektorerna i ett tioårs perspektiv, ser vi att skillnaderna i löner gradvis minskar. Förändringen går dock enligt många för långsamt

Kvinnors lön i procent av mäns lön efter sektor
  Offentlig sektor Privat sektor Samtliga sektorer
År Ej standardvägt Standardvägt Ej stv Stv Ej stv Stv
2011 86 96 87 92 86 93
2006 84 96 86 91 86 91
2001 82 96 84 90 84 9

Källa: SCB

Det finns olika förklaringsmodeller till varför kvinnor tjänar sämre. En tar avstamp i olika sysselsättningsgrader och menar att kvinnors utökade hem- och familjeansvar inverkar negativt på karriär och löneutveckling eftersom de helt enkelt inte kan arbeta i samma utsträckning som männen. Förespråkare av teorin om värdediskriminering menar att arbete som utförs av kvinnor värderas lägre än arbete som utförs av män. Denna diskriminering är främst riktad mot yrken, inte mot enskilda arbetstagare. Patriarkala strukturer framförs ibland som anledning till kvinnors lägre löner och färre maktpositioner (se Styrelser och ledningsgrupper). Dessa strukturer upprätthålls i och med att män sitter på samhällets maktpositioner och anställer och befordrar män, värderar kvinnors arbete lägre etc. I medlingsverkets rapport framkommer att yrke är den enskilt viktigaste faktorn för att förklara mäns och kvinnors löneskillnad.”Att kvinnor och män jobbar i olika yrken och att dessa yrken är förknippade med olika lönenivåer är därför en viktig förklaring till att mäns och kvinnors löner skiljer sig åt.” (Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011? Medlingsinstitutet, sid 21.) Varför de kvinnodominerade yrkena generellt har ett sämre löneläge svarar inte medlingsinstituets rapport på (reds.anm.)

Källa:
- Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011? Medlingsinstitutet.
- Wikipedia

Tillväxt och jämställdhet
Många argumenterar för jämställdhet utifrån jämlikhets- och ett rättighetsperspektiv. Mäns och kvinnors lika värde och rätt anses här så grundläggande att det inte behövs ytterligare argument för att motivera jämställdhet. Det finns dock teorier som bygger på att jämställdhet genererar andra vinster än enbart de uppenbara. En av dessa tar avstamp i ett jämställda arbetsplatser genererar tillväxt. Grundtesen är att ett ojämställt samhälle sämre klarar av att utnyttja befolkningens kunskaper och färdigheter eftersom ojämlik tillgång på utbildning och arbetsmarknad, diskriminering, utanförskap, bristande demokrati m.m. lägger en grund för bristande resursutnyttjande. Om halva befolkningen har sämre tillgång till arbetsmarknad och utbildning kommer detta att leda till brisiter i fördelningen- och utnyttjandet- av resurser. Enligt viss forskning finns det även ett dubbelriktat samband mellan ökad jämlikhet och BNP: ”[…] ökad jämlikhet mellan kvinnor och män bidrar till att öka tillväxten och höja bruttonationalproduktensnivå, samtidigt som en ökad BNP-nivå bidrar till att skapa förutsättningar för social utjämning och minskade klyftor mellan kvinnor och män.” (sid 5, Arbetsmarknad och arbetsliv, årgång 18 nr. 2 sommaren 2012, Lena Gonäs samt gästredaktörer Gerd Lindgren och Erica Sandlund).

På företag förväntas ökad jämställdhet leda till att bättre beslut fattas gentemot marknaden eftersom att kvinnliga anställda kan relatera till behov och preferenser hos kvinnliga kunder. Jämställda personalgrupper ökar förutsättningarna för alla i personalen att utvecklas optimalt i sin roll. Personal som ges möjlighet att utvecklas tenderarar att vara kreativa och engagerade, vilket gör att de presterar bättre och därmed minskar företagets kostnader. Studier visar även att sannolikheten för innovationer är näst intill dubbelt så hög i företag med jämn representation av män och kvinnor i personalen än i företag där ena könet överväger kraftigt.

Källa:
- Att välja jämställdhet – rapport 0107, Tillväxtverket.
- Arbetsmarknad och arbetsliv, årgång 18 nr. 2 sommaren 2012, Lena Gonäs samt gästredaktörer Gerd Lindgren och Erica Sandlund.

Styrelser och ledningsgrupper
Ovan presenteras teorier för att ökad jämställdhet innebär ökad tillväxt. Vid granskningar av näringslivets toppskikt syns dock att dessa argument inte har anammats av beslutsfattare och makthavare i den privata sektorn. I Allbrightrapporten (2012) har Stiftelsen Allbright kartlagt könsfördelningen i styrelser och ledningsgrupper hos de 100 största svenska börsbolagen. I fördelningen mellan män och kvinnor i svenska ledningsgrupper går det 7 män på 1 kvinna och i ett tio års perspektiv har kvinnors representation inte ökat utan legat konstant mellan 10 och 15 procent. I 60 procent av de svenska ledningsgrupperna finns ingen kvinna representerad. Dessa siffror visar sammantaget på en mycket låg kvinnlig representation i svenska börsbolags maktskikt. I en internationell jämförelse står vi oss, i detta fall, dåligt mot exempelvis USA där endast 11 procent av ledningsgrupperna saknade kvinnor helt.

När fokus vänds mot styrelser är siffrorna likartade. I Folksams jämställdhetsindex framkommer att andelen kvinnor i börsbolagens styrelser var 20 procent år 2010 och antalet kvinnliga ordföranden är 9 mot 246 stycken manliga.

Enligt Allbrightrapporten beror detta i stor utsträckning på informella, manliga nätverk och patriarkala företagsstrukturer som håller kvinnor utanför. Problemet är ett homogent näringsliv som liksställer kompetens med att vara man. De menar vidare att kvinnor befordrar kvinnor: ” Av de 10 bolag som har flest kvinnor i ledningsgruppen är 5 utav de 10 VD:arna kvinnor”. Detta, menar man, visar att högsta chefen är avgörande för förändring. Tyvärr har bara att 9 utav börsens 254 bolag en kvinna som VD, vilket borgar för en långsam förändring. Företagen som vill bli mer jämställda borde alltså utse kvinnor till VD, fastslår allbrightrapporten.

Källa:
- Allbrightrapporten, 2012
- Kompetens, ledningsgrupp, kvotering, män, jämställd, styrelseledamot, kvinnor, styrelse, VD, Folksams jämställdhetsindex 2010.

Skillnader i företagande
Enligt tillväxtverket drivs cirka 23 procent av alla befintliga företag i Sverige av kvinnor och resterande 77 procent av män. Drygt 30 % (34 %) av alla nya företag startas av kvinnor och denna siffra har ökat stadigt sedan 70-talet.

Småföretag är den absolut vanligaste företagsstorleken i Sverige. Företag räknas som småföretag om de har mellan 0-49 anställda och någonstans inom detta intervall befinner sig 99 % av de svenska företagen. Den vanligaste företagsstorleken är 0-9 anställda som utgör cirka 95 % av företagen. Inom denna kategori befinner sig huvuddelen av de kvinnliga företagen som oftast är så kallade soloföretag med en ensam företagsledare utan anställda. Bland män är det vanligast att ha mellan 1-9 anställda. Män driver oftast aktiebolag (58 %) och kvinnor är oftast enskillda näringsidkare (49 % ). Det finns även skillnader i de kvinnliga respektive manliga företagens inriktning. Kvinnor driver i huvudsak sina företag inom tjänstesektorn och mäns företag finns framförallt i industrisektorn. Trots detta är den totala, manliga övervikten stor. I Industrisektorn drivs hela 94 % av företagen av män och i tjänstesektorn drivs 72 % av män.

Dessa siffror visar att det finns vissa könsmässiga skillnader bland de svenska företagen. Tillväxtverkets folder ”Kvinnor och mäns företagende – Företagens villkor och verklighet” som kom ut 2012, lyfter fram ytterligare skevheter såsom geografiska, branschmässiga med mera. Vissa skillnader är av akademisk karaktär och har mindre betydelse för kvinnor och mäns villkor att driva företag. Att män driver 77 % av Sveriges företag är dock inget obetydligt faktum, utan ett stort problem som kräver omfattande resurser ämnade att förändra fundamentala strukturer.

Källa:
Kvinnor och mäns företagande – Företagens villkor och verklighet, Tillväxtverket 2012

 

Skriv ut E-post

winnet

Projektet har fått ekonomiskt stöd från

Tillvaxtverket

Kontakta Jämställdhetskartan

Om du har synpunkter på Jämställdhetskartan eller vill ha mer information får du gärna kontakta oss.